bitter
pa vag hem
halfmoon
borjade dagen (den 4 mars) med att aka in till thongsala for att kopa mig en partyoutfit, blev en svart kort klanning. senare ocksa en spegel... har inte tittat ordentligt i en sadan pa ett par veckor nu... kom hem och sminkade mig for forsta gangen pa tva manader... kande knappt igen mig sjalv och tyckte att jag sag helt sjuk ut i borjan. tank att man kan vanja sig sa mycket...
varfor all denna uppstandelse? halfmoon forstas!!!!
vi hade bestammt forfest med ett svenskt par pa stallet bredvid och sweizarna klockan 7. (kanske var lite tidigt :)) dar satt vi till runt elva och roade oss med att mala oss sjalva med uv-farger. malade min egna arm och tyckte det sag helt ok ut... sen kommer en av killarna som jobbar pa varat stalle och sager att han kan mala (han brukar ta betalt for det under fullmoon) han malade en fjaril pa min andra arm och genast ville jag tvatta bort min egen... han var grym!!!
vi stack tillsammans till halfmoon, som ar belaget i djungeln och det forsta intrycket var: detta ar inte alls som fullmoon! det ar mycket batttre... det var mer arrangerat med scen, ljusshower, eldshower och det fanns ett stort dansgolv med barer och matstallen bredvid. det var helt klart vart att betala 300 bath for att komma in.
det fanns inte mycket mer att gora forutom att dansa... sa vi dansade ( tom. simon... som nu har fatt en ny passion... han alskar att dansa.. tro det eller ej...skitkul tycker jag.. och blev en aning forvanad ch han ar faktiskt inte sa dalig nar han val ger sig in pa det) i 7 timmar dansade vi i princip konstant med pauser for att kaka lite, ga pa toa och kopa dricka i baren...
baren var i princip under hela kvallen tom... varfor? om jag far gissa hade en stor procenthalt andra substanser i kroppen... inget obehagligt, men inte nagot for mig... jag klarar mig utmarkt pa barcardi breezer och redbull..men klockan sju sa min kropp till mig att det var nog och jag akte hem for att sova. vissa (tex sweizarna) fortsatte pa efterfesten som var belagen pa stranden nedanfor.
jag sov till klockan 5 pa eftermiddagen.. simon sov val typ tre timmar.. (han har svart for att sova pa dagen) men var fortfaranande pigg nog pa kvallen, sa vi fortsatte festa... kandes lite som festival.
vi tog en strandpromenad till efterfesten som fortfarande var i full gang. men kanske inte mer an 100 pers var dar.
sa de senare dagarna har vi tokdansat i totalt 12 timmar och imorgon ar det jungel experience.. annu en fest ute i djungeln... med idag blir det nog en film i haad rin. annars kommer jag komma hem som ett vrak...
vi kanske blir kvar pa koh pangang... det ar enda det basta stallet.
om ni har nagra onskemal pa saker ni vill att vi ska kopa hem... sa sag garna till..
kramar fran en sonderdansad lisa
S-21, kambodjaner i pyjamas och brannskada
nu sitter vi har pa varat kara koh pangang igen och bor pa varan parla two rock... dom verkade glada over att se oss igen. denna gangen ar det varken hogsasong eller fullmoon sa antalet gaster ar typ vi och tva andra som vi inte lyckats se an. men familjen ar trevlig som vanligt och ikvall blir det bbq tillsammans med dom och sedan har vi bestamt att vi ska folja med ut och fiska med farbror thai. man kanner att man varit borta ett tag da man kommer tillbaka till samma stalle och lilla hundvalpen blivit stor... men han ar fortfarande bedarande sot.
kambodja da...
som ni kanske fortod var simon for morgontrott for att se S-21 tillsammans med mig, sa jag akte dit sjalv. det var tungt... det enda jag har att jamfora med ar auswitz och jag maste nog pasta att s-21 var varre. kanske for att det ligger narmare i tiden och for att man inte bombaderats av fakta i skolan. men mest var det nog for att allt kandes sa verkligt, auswitz var tyvarr inte verkligt pa det sattet, det ar svart att forklara, men har fanns det fortfarande blodflackar kvar pa golv, tak och vaggar.
for er som inte vet vad s-21 ar, sa ar det en gammal skola (fran 60 tal skulle jag gissa) som under de roda kemererna gjordes om till tortyrfangelse. fangarna torterades for att uppge info och namn om motstandare, men ingen vet egentligen vad pol pot ville med det hela. i varje "klassrum" fanns en stalsang och pa vaggen ett foto av ett av offren dar man sag hur han eller hon hade blivit torterad. det var tungt.
annars gillade jag kambodja, trots att jag var sjuk storre delen av tiden hann jag iallafall med lite grann. och siem reap ar en stad med potensial helt klart. jag tror att vi kom overens att gora kambodja under en lite langre tid nasta gang, for nu kan jag knappt pasta att jag sett varken siam reap eller phnom penh
ett mysterie som jag finner mycket underligt men som simon inte alls ar intresserad av att disskutera ar att kanske var 10-15:e kvinna gar kladda i pyjamas, fargklada med typ nallar och manar pa. det ar inte for att de ar fattiga. jag laste sedan i 'first they killed my father" att de roda kmererna ocksa gick kladda i pyjamas. fast svarta. harda soldater i pyjamas, jag tycker att den tanken ar lite roande
sa nu ar vi iallafall i thaland igen, det gick snabbt och smartfritt. (1 timme med flyg istallet for en heldag pa buss) nagot som inte ar sa smartfritt daremot ar att jag igar nar vi skulle kopa vatten pa seven eleven var en aning for nara en ennan motorcykel, detta resulterade att jag under nagra hundradels sekunder fick ett ganska fett brannmarke pa vanster vad. lag med benet pa en pase is hela natten och idag har vi varit pa en klink och fatt det omplastrat. det ar har smartan kommer in... viist gjorde det ont under natten men det ar ingenting i jamforelse med hur det kandes nar de forst tog bort brand hud med pincett och sedan gnuggade in antiseptisk sprit. det var en smarta jag aldrig avrt med om innan. men jag overlevde och gar nu runt medett genomskinligt plster over saret, sa folk som ser det kommer att tro att jag gar runt med ett oppet sar... det ser ganska nasty ut faktiskt.
det ar bara tva veckor kvar nu :( det kanns lite sorgligt, jag ar inte redo for sverige an. trivs ganska bra dar jag ar nu.
menmen,,,,
paradiset
men jag hoppas att den kanslan ger med sig till kvallen... det ar ju en lite annan dygnsrytm har eftersom det inte finns nagon el efter klockan 10.
man vaknar runt 9
ater frukost
kanske tar ett dopp i floden, gor nagon av aktiviterna har pa on
kakar lunch
tar siesta, laser lite kankse
kakar middag
socialicerar lite med grannarna
klockan blir 10 och alla har gatt och lagt sig, inte ett ljud hors och det ar helt backsvart.
det finns inte mycket annat att gora forutom att ga och lagga sig.
de senaste dagarna har jag lekt med en kille som heter bong, han ar 17 ar och har down syndrome. det var kul forsta gangen, nu nar man hor hans. ooooaoaaooaoa... sa kanner man mest: jag arkar inte just nu! han ar 17 ar pa det kroppsliga planet och kanske 5 i huvudet. vilket innebar att han efter att fatt lana varan kamera hade tagit ett par bilder som inte dirket var portrattbilder om man sager sa... utan en 30 centimer langre ner... : ) det kandes lite obehagligt...
imorgon ska vi besoka ons skola tankte vi och ge bort ett kilo fargpennor... hoppas att dom blir glada. det blev ju inte dom i chang mai... sa "hoppas" att dom behover dom battre har.
det ar sjukligt tomt har pa denna on... nar vi gick den kanske 1-2 km langa vagen till internet cafet sag vi typ 5 turister (och da gick vi forbi mestadels bangalowbyar) 3 tuppar, 10 kycklingar. man far aven akta sig for vattenbufflarna som gar fritt har pa on och skiter pa vagen. och dom feta grisarna far se upp for sina agare.. dom har inte lang tid kvar att leva... >)
man kan lugnt saga att det finns bade fler djur an turister har, och aven fler laoiter... det ar kul att se faktiskt... och otroligt manga barn.. hur hinner dom med????
annars sa har vi nu bestammt oss for att dra ner till kambodja och till ankor wat..men det ar inte foren om ett par dagar... men man vet ju inte nar vi skriver igen for internet ar sjukligt dyrt!!!
ha det bra
lisa
vientienne
vi korde forbi massa sma "byar" , det gar knappt att kalla dom byar, det var mer som nagra hyddor langs vagen. kvinnor som tvattade klader, barn som gick och bar pa sina smasyskon, barn som gick langs vagen med vattendunkar. det var en himla massa barn nar jag tanker efter... hyddorna dom bodde i var ungefar lika stora som varat badrum i sverige och var gjorda av palmblad.
fattigt var det... men det var sjysst att se en unicef-brunn i en av hyddlangorna... da vet man att dom faktiskt gor nagon nytta dom dar hjalporganistationerna.
laos kommer att bli det nya thailand inom ett par ar.. det ar jag ganska saker pa. det byggs...hotel, barer, restauranger.. och det ar lite med blandade kanslor.. jag vill ju inte att ett till land ska drabbas av thailands turism sasom prostitution, piratkopior pa piratkopior, barer som visar vanneravsnitt, osv... (aven om jag alskar thailand pa manga satt), men jag tror tt laos behover sin turism ocksa...
just nu ar det val bara langresarna som hittar anda hit och ett och annat pansionarspar... men jag kan se framfor mig klassresorna till vang vieng, dit folk aker for att aka packade ner for en flod istallet for att dra til prag och dricka billig ol, som de flesta klaser gor nu.
vi var ju inte sa lange i laung prabang som ni marker. det var inget fel pa stan i sig.. det var som koh tao, fast utan strand.. alltsa ganska sjysst om man inte redan gort stadgrejen redan... vilket vi gjorde i chang mai. sa nu sitter vi har pa ett lyxhotel i vientienne (bussen fick motorstopp igar, sa vi kom senare an tankt och orkade inte leta reda pa ett billigt guesthouse) stallet har gratis frukost, helkaklat badrum, tv med filmkanaler och varmvatten!!!!! och kostar ungefar 250 kronor for ett dubbelrum...inte sa mycket egentligen men om man jamfor med att vi betalade 40 kronor i changmai... sa forstar ni kanske vilket place vi har hamnat pa nu...
tanken idag ar att strova runt lite i vientienne och sedan ta natbussen ner till paxe, varifran vi ska ta oss till four tousand islands.
grattis leo forrensten.. hoppas du inte anvander din present fran mig for mycket idag bara :>)
kramar fran laos
resan till laos
laos ska tydligen vara det fjarde fattigaste landet i varlden, det tror jag inte pa... allt ar dyrt och alla ser valdigt valbehallna ut... men sa har vi ju ocksa bara sett laung prabang an sa lange.
kom hit igar, efter tva dagar pa en bat med endast trabankar att sitta pa, pa den forsta baten kanske det var runt 150 pers, om, jag far uppskatta antalet.. det betydde valdigt trangt! skulle man pa toa fick man ga over typ 20 sovande personer och typ trampa pa fem. men den forsta dagen var ganska rolig trots allt, allsang, kortspel och div. annat
andra dagen var vi pa en mindre bat, allting var lugnare och vi spelade nog kort i 5 timmar tror jag.. hjarter. jag forlorar just nu ganska hart.
vi aker ju som sagt tillsammans med ett osterikiskt par, dom ar valdigt trevliga, men som alltid antar jag sa stor man sig pa smagrejer med alla man reser en langre tid med, tex att dom ska folja sin guidbok slaviskt och tror att den ar battre bara for att den inte ar lonley planet och deras penga diskussioner.. tur att jag och simon inte har sadana diskussioner, det hade forstort hela resan.. vi kanke far leva knapert nagon vecka men det ar det vart for att inte ha angest over pengar hela tiden.
kan tyvarr inte uttala mig mer om laos an sa lange forutom att natren ar sjukligt vacker.. men det ar ju en san sak man blir bortskamd med, ,man marker det knappt langre.
far se hur lange vi stannar har, det andra paret vill vidare ganska snart, till four tousand islands. som vi har fatt intrycket av ska vara lugna bangalowbyar vid mekongstranden, lagereldar, osv... later ganska trevligt.
det har val gatt ungefar halva tiden av varan resa nu...
har jag hemlangtan? nej, att resa gar lite som pa rutin nu, det kanns nastan som hemma.
ar jag trott pa varmen? nej, pa stoppet innan vi skulle pa baten kom jag att tanka pa er i sverige... det var skitkallt sakert inte mer an 12-14 grader, pa grund av att vi var sa hogt uppe. sa nej jag ar inte trott pa varmen
har jag trottnat pa simon? nej, inte alls faktiskt! jag tror inte man kan vara battre reskamrater.
har jag trottnat pa thaimat? ja! sa javla trakigt med nudlar... igar at jag salad, det var sjukt gott.
ar jag battre pa engelska? ja, enligt mig iallafall. jag kan forsta folk som bor utomlands och har svart att snacka svenska nar de kommer hem... tro det eller ej, men jag har ibland svart att hitta orden pa svenska.
ar jag jattebrun? nej, fortfarande inte, ar faktiskt inte ute i solen sa mycket, enda stallen det ar sol pa ar typ i mitten av gatan, och dar kan man ju inte lagga sig och sola.
jag later simon skriva en mer utforlig berattelse om resan fran thailand.. han ar ju battre pa sant an mig...
sa, ursakta dalig uppdatering och kram fran lisa
koh tao
vantan pa stranden
vi borjade dagen med en timmes thai massage,.. grymt skont. man kanner sig dock lite tafatt da man kommer inanfor receptionen och blir ledd av kvinnor som vars enda engelska ord ar : ok? man nickar, sager ok, och ser lite dum ut. men jag antar att dom ar vana..
igar hittade vi faktiskt oavsiktligt ut fran khoa san road och hamnade 20 meter langre bort pa en mycket mysig restauranggata, med mycket mera charm och faktiskt stallen dar det bara satt thailandare.. det kanns battre sa. det ar ju trots allt thailand vi befinner oss i.
det som forvanar mig ar att inte manga hittar till gatan som ligger 20 meter fran turiststraket nr. 1. man ar for bekvam, tar det som finns och luras av inkastare. och vi hade ocksa suttit dar om det inte vait far att vi rakade ga *fel*.
nasta rapport till er dar hemma blir fran stranden..
årets motto
så här stod det:
ät hälften så mycket, sov dubbelt så mycket, drick tre gånger så mycket och le fyra gånger så mycket - så kommer du att leva tills någon slår ihjäl dig.
det får väl bli någon form av nyårslöfte då... hoppas bara att ingen hinner slå ihjäl mig inom en snar framtid.
nyårsafton
det blev dock mycket trevligare när gästerna kom. mousserande och tjejsnack och oförglömliga historier som gjorde både min och kaisas nyår, men vi lämnar det ämnet... det fortsatte med förrätt bestående av bruchetta och mycket god limekycklig till huvudrätt.
jag hade tagit på mig ansvaret att göra efterätten; chokladmousse. förra gången jag gjorde det blev den oätlig, jag hoppades på bättre lycka vid andra försöket. denna gången gick den att äta, men det var knappast mousse utan mer av någon slags chokladsås. men den passade alldeles utmärkt till kaffet ändå.
allt som allt en mycket lyckad kväll. man kännde sig ganska vuxen när man för första gången hade nyårsmiddag och inte bara bjöd på chips. fördelen med chips är att det inte blir någon disk. fy fan vilket berg av disk det blev från bara 7 pers...
vi fortsatte efter middagen med att ta bussen in till vasaplatsen dit vi var bjudna till en inte liten lägenhet, ( typ 7 rum och kök, prydda med diverse konst och fina möbler) med balkong med utsikt över hela vasastan i princip. ganska bra utkiksplats när fyrverkerierna sköts upp. lite läskigt också. det var lite som att stå i mitten av fyrverkerierna och ibland exploderade dom lite väl nära. men ganska mäktigt var det ändå.
det är alltid ett lite antiklimax när väl klockan slagit 00.00... jaha nu var det nytt år då.. vad ska vi göra nu?
jo, vi dansade, snackade och dansade lite till. jag som inte ens tycker om att dansa egentligen, men det va skitkul!
det där med att komma hem på nyårsafton klockan 4 var ju också lite av ett problem, särskilt med en grinig och hungrig pojkvän som vägrade att ta en vagn hem och var övertygad om att vi kunde få tag på en taxi på avenyn. hahahaha!
men har man kontakter så har man. vi ringde efter en taxi tillslut och kom hem klockan 5... jag sov till tre och än så länge har nyårsdagen bestått av 3 timmar vänneravsnitt. jag mår förvånansvärt bra för att vara nyårsdagen.
4 dagar kvar nu och jag har hunnit säga hejdå till dom flesta av vännerna men jag hoppas att jag kan klämma in en liten fika till eller så..
tacka alla för en sjukt bra nyårsafton och gott nytt år!!
städa på en lördag
som ni kanske redan förstått så är det städdag idag... alltså, det är JAG som ska städa hela lägenheten idag och det är ingen vanlig städdag... utan en Xtra-multi-ultra-städ. vilket innebär; damma hyllor, rensa ur alla skåp, moppa alla golv, osv..
jag började i badrummet. det brukar vara ganska lättstädat, bara ta med en trasa överallt, men jag har ju inte städat badrumsskåpet sen vi flyttade in typ.
shit alltså! hur många tomma linsförpackningar kan det ligga på en yta 10x20 centimeter? eller hur många plektrum kommer jag hitta i soffan, gömda bakom böcker eller blomkrukor..jag är uppe i 5 nu och då har jag inte lyft på soffkuddarna. och inte tala om avklippta gitarrsträngar, intorkade nikotintabletter, navelludd och andra dylika saker.
jag måste ju tillägga att jag själv ALDRIG stökar ner eller lämnar typ tuggade tuggumin bredvid sängen eller så.. :)
klockan är nu 16.12 jag har hunnit med badrummet och typ halva vardagsrummet, jag börjar inse att detta kanke inte blir en endagsstädning utan den fortsäter nog även imorgon.
ikväll ska jag träffa ellinor och hennes pojkvän henrik.. det blir en ofrivillig dubbeldejt. jag och ellinor har nog inte något emot den, men killar brukar ha en tendens att fly, bli sjuka eller låtsas som att det är en vanlig trevlig hemmakväll då den råkar bli på detta viset. -vad är ni rädda för killar??
att posera i bikini på juldagen
idag ska jag ut med kaisa och anna.. ska bli sjukt kul att träffa särsklit kaisa igen... hon har ju varit i london ett halvår och jag har inte haft råd att hälsa på.
annars har julen varit bra.. en mysig kväll den 23:e med matlagning och julklappsutdelning lite senare än vanligt klockan 12 (på natten), så tekniskt sett var det ju fakriskt julafton.
sen bar det av till mina kusiner och all släkt på pappas sida.. det var en mysig och lagom julafton. jag åkte bussen hem från jönköping medans resten av familjen är kvar ytterligare 3 dagar, det tycker jag är lite overkill... det räcker med 5 timmar.. då hinner man med att käka julmat, titta på kalle anka, dela ut julklappar och vara lite social. det är lagom.
10 dagar kvar....
lisa: kommunikation
har det gått för långt om man inom ett förhållande komunicerar genom inlägg istället för vid typ köksbordet? : P
jag är ju inte flygrädd, vilket min kära pojkvän är (och det på ganska bra grunder, jag hade också varit skitskraj om jag riskerade att få mina lungor sprängda när flygplanet lyfter. ) men jag älskar känslan när flygplanet tar sats och tillsist lyfter och man trycks lätt bakåt... då är man på väg, ingen återvändo.. och väl uppe i luften är ända problemet att det är så dålig luft så att man får ont i näsborrarna efter typ en timme. ta till fickpluntan är ju bara löjligt...
men vi har redan diskuterat detta och jag har gett mig... man kan ju inte vinna alla fajter jämt.
lisa: dan före dan före dopparedan och 15 dar kvar till avresa
har vi med oss allt... ????
men som sagt det är ju mer än 2 veckor kvar... det är luuuugnt!
men först är det julafton med släkt, sen ska man träffa alla kompisar innan man åker, handla, packa, storstäda, oroa sig, säga hej då, skriva checklistor, oroa sig... helt plötsligt är det liksom dags.. det var ju ett halvår kvar alldeles nyss...