Cambodia!
Yep, har sitter man, i Kambodja. Vi gjorde ett spontant beslt igar att lamna Laosoch ta oss mer soderut, till Kambodja. Har kan man nog pasta att det verkligen ar tredje varlden. Vi var lite lata, sa vi pungade ut lite extra pengar sa vi skulle na Siem Reip, for att se Anchor Wat, pa ett dygn. Vi skulle aka vid 8 och vara framme 12 timmar senare.
Efter alla de sedvanliga granskontrollerna osv sa borjade dock forvirringen. Pa varan lilla minibus, som var proppfull skulle olika folk till 4 destinationer, som inte ens var nara varandra. Efter en stund in i den verkliga, outvecklade Kambodjanska landsbyggden blev vi avslappta nagonstans i ingemansland. Dar vantade en buss. Verkade dock inte som att varan bokning fungerade helt perfekt, men som det ser ut nu bor vi vara framme i Siem Reip vid tolvslaget i natt. Men jag forvantar mig en forandring av dessa planer. Kambodja verkar ganska opalitligt, om man sager sa. Men det har absolut en touch av aventyr som man absolut inte upplever i THailand, dar allt ar serverat, pa gott och ont.
Vi blev staende i forvirringen pa landsbyggden i 90 minuter eller sa. Jag och Lisa rorde oss till en narliggande sk kiosk, eller vad man kan tankas kalla det, kopte vatten, snacks och 4 inhemska ol, for att testa oss fram. Olen var val helt ok, men efter 2 stycken var blev man naturligtvis ganska dasig, sa jag, iallafall, sov en stund innan det var dags for en kisspaus i vildmarken. Nogrann med att inte trampa pa nagra minor, valde jag att kissa vid landsvagen. Ah, hellre lite openhet an avsprangt ben eller arm och det var fortfarande mer gemytligt an sta pa huktoaletten pa forra stallet, dar man hade getter runt om kring sig som sallskap. Annorlunda, eller hur?
Vi ar bada dock valmaende och det ar lite kul att ingen har en susning vart vi ar pavag eller sa. Vi far helt enkelt se! Man lar sig att ta saker som de kommer, pa resor som dessa, och jag ar saker pa att i Kambodja kommer dennna egenskap vara valdigt, valdigt anvandbar.
Just nu sitter vi pa varat lunchstopp, hr rest i 8 timmar och har minst 8 timmar kvar. Jaja, vi har bestamt att flyga fran Phnom Phen in till Thailand och kora lite turiststyle i slutet. Branna, slappa, festa sa ni dar hemma blir riktigt avundsjuka pa vara (forhoppningsvis) bruna kroppar :).
Bilder har tagits, men inte alltid, da jag forsoker vara valdigt forsiktig med kameran. Hade vart surt, surt om den kom bort eller gick sonder. Kanske ar uppkopplingarna i Siem Riep battre an har, sa kan jag ladda upp ett par, annars far ni vanta tills vi kommer hem.
Vi har ju bara en manad kvar i dessa underbara lander. Ni tycker sakerligen synd om oss!
Annars hoppas jag att ni alla njuter riktigt mycket av era APTer (visst ar de kul!), pensionarsrytmer, jobb, skola, studie eller vad ni nu behagar att sysselsatta er med. Om ni inte hor av mig inom ett par dagar har jag sakert blivit kidnappad och jobbar som en tiggare nagonstans i Kambodja. Hoppas detta inte blir fallet, hehe.
Min mat kom precis, sa jag ska avsluta, men ma val alla dar hemma, sa synd och hors vi snart!
Simon, trott men glad att vara pa resande fot igen.
Efter alla de sedvanliga granskontrollerna osv sa borjade dock forvirringen. Pa varan lilla minibus, som var proppfull skulle olika folk till 4 destinationer, som inte ens var nara varandra. Efter en stund in i den verkliga, outvecklade Kambodjanska landsbyggden blev vi avslappta nagonstans i ingemansland. Dar vantade en buss. Verkade dock inte som att varan bokning fungerade helt perfekt, men som det ser ut nu bor vi vara framme i Siem Reip vid tolvslaget i natt. Men jag forvantar mig en forandring av dessa planer. Kambodja verkar ganska opalitligt, om man sager sa. Men det har absolut en touch av aventyr som man absolut inte upplever i THailand, dar allt ar serverat, pa gott och ont.
Vi blev staende i forvirringen pa landsbyggden i 90 minuter eller sa. Jag och Lisa rorde oss till en narliggande sk kiosk, eller vad man kan tankas kalla det, kopte vatten, snacks och 4 inhemska ol, for att testa oss fram. Olen var val helt ok, men efter 2 stycken var blev man naturligtvis ganska dasig, sa jag, iallafall, sov en stund innan det var dags for en kisspaus i vildmarken. Nogrann med att inte trampa pa nagra minor, valde jag att kissa vid landsvagen. Ah, hellre lite openhet an avsprangt ben eller arm och det var fortfarande mer gemytligt an sta pa huktoaletten pa forra stallet, dar man hade getter runt om kring sig som sallskap. Annorlunda, eller hur?
Vi ar bada dock valmaende och det ar lite kul att ingen har en susning vart vi ar pavag eller sa. Vi far helt enkelt se! Man lar sig att ta saker som de kommer, pa resor som dessa, och jag ar saker pa att i Kambodja kommer dennna egenskap vara valdigt, valdigt anvandbar.
Just nu sitter vi pa varat lunchstopp, hr rest i 8 timmar och har minst 8 timmar kvar. Jaja, vi har bestamt att flyga fran Phnom Phen in till Thailand och kora lite turiststyle i slutet. Branna, slappa, festa sa ni dar hemma blir riktigt avundsjuka pa vara (forhoppningsvis) bruna kroppar :).
Bilder har tagits, men inte alltid, da jag forsoker vara valdigt forsiktig med kameran. Hade vart surt, surt om den kom bort eller gick sonder. Kanske ar uppkopplingarna i Siem Riep battre an har, sa kan jag ladda upp ett par, annars far ni vanta tills vi kommer hem.
Vi har ju bara en manad kvar i dessa underbara lander. Ni tycker sakerligen synd om oss!
Annars hoppas jag att ni alla njuter riktigt mycket av era APTer (visst ar de kul!), pensionarsrytmer, jobb, skola, studie eller vad ni nu behagar att sysselsatta er med. Om ni inte hor av mig inom ett par dagar har jag sakert blivit kidnappad och jobbar som en tiggare nagonstans i Kambodja. Hoppas detta inte blir fallet, hehe.
Min mat kom precis, sa jag ska avsluta, men ma val alla dar hemma, sa synd och hors vi snart!
Simon, trott men glad att vara pa resande fot igen.
Kommentarer
Trackback
