Fiskar och halfmoon.
Om vi fick någon fisk? Ja, jag fick totalt 3 stycken. En var för liten, MEN om den hade varit stor så hade den gått att sälja för 150bhat kilot sa dem. Lisa sa uppmuntrande att den iallafall var en fin fisk. Den fick hur som haver leva och kastades tillbaka i havet.
Sedan fick jag en fisk som faktiskt gick att äta. Den var en färgglad rackare med giftiga fenor. De var formade lite spikaktigt och thailändarna sa att om man rör rygg- och magfenorna så blir man "bränd", typ som om det vore en geting eller liknande. Inte dödlig alltså, bara smärtsamt. Den var iallafall tillräckligt stor (och god) för att hamna i fiskhinken.
Sedan fick jag en liten, liten rackare som måste vart född typ 3 dagar tidigare, även den fick kastas tillbaka. Thailändarna fick desto mer fisk och jag undrar lite halvt hur de lyckades när det på ytan såg ut som om jag och Lisa gjorde samma sak som dem. Vi lyckades mest få vårat bete uppätet (som bestod av bläckfisk) medan de iallafall fick ett 20-tal fiskar. Bara en större, vilket var en liten barracuda, sa de. Jag tyckte den såg stor nog ut dock och tänderna såg vassa ut. Den kanske var 1kg, men de har fångat en 9 kiloare en gång. Brrr....!
De sa dock att det inte var världens bästa fiskeväder den dagen, då "the water does not move enough", som de sa. Jag förstod aldrig riktigt vad, exakt, de menade med det, men jag litade på dem och deras nära på 20 år av fiskeerfarenhet.
Igår blev en lugn dag för oss. Det var även skönt molnigt så vi behövde inte bli allt för stekta av solen, som tur var. Vad gjorde vi? Inget särskilt, egentligen. En liten tripp till Thong Sala för att köpa lunch på gatumarknaden, sedan återvände vi till Two Rock och började leta lite snäckor för att testa att göra smycken. Vi satte oss i baren och där kom en av thailändarna och gav oss ett gäng UV-färger, så vi började glatt måla våra snäckor i diverse färger. Lisas blev ju utan tvekan långt mycket snyggare än mina, men hon har en konstnärlig talang, må jag säga.
Det var dock ett ganska kul och trevligt tidsfördriv. Sedan satt jag och skrev i min journal (fick ihop 8 sidor, ligger på totalt 117 nu, yeah!) och till slut kom en äldre herre som vi träffade förra gången vi var på Koh Phangan och satte sig med oss. En amerikan från San Fransisco som spenderat sina 2 sista månader här på ön, hyrandes ett stort hus som kostar en tredjedel av hyran vi betalar hemma i Sverige. Något orättvisst, må jag säga!
Efter det var det middagstime och vi stack till en "allt-du-kan-äta-BBQ" där man fick en grill framförsig på bordet och fritt fick gå och plocka diverse kött, nudlar, grönsaker osv. Köttet, fettet och grönsakerna gav en trevlig sak till buljongen och det hela blev till slut en väldigt god soppa. Mm... allt för 110bhat per person.
Idag tar vi det nog ganska lugnt, kanske tar en massage. Ikväll är det halfmoon party, vilket är en stor djungelfest med dunka dunka musik. Skall bli intressant att se. Innan dess lär vi sluta oss upp med ett par svenskar i träffade från resorten bredvid, och de två schweizarna som vi träffade först i Chiang Mai, sen i Laos och nu på Koh Phangan. Ett par roliga typer som säger att vi gärna får hälsa på och bo hos dem i Schweiz när vi alla är hemma i Europa. Hade vart trevligt. Monika och David bor ju i grannlandet, Österrike, så även dem kanske man kan säga hej till på hemmaplan.
Annars inte mycket nytt att rapportera. Vi diskuterar fortfarande hur vi ska göra med våra resterande dagar här i Thailand. Om vi ska stanna här eller ta en snabb tripp till västkusten och se Krabi, möjligtvis. Personligen tror jag att Koh Phangan är bättre än Krabi, men man vet ju aldrig :). Sverige börjar kännas närmare och närmare. Suck suck...
Ha det så bra!
Simon, ska tillbaka till Two Rock, väcka Lisa och äta frukost.
Sedan fick jag en fisk som faktiskt gick att äta. Den var en färgglad rackare med giftiga fenor. De var formade lite spikaktigt och thailändarna sa att om man rör rygg- och magfenorna så blir man "bränd", typ som om det vore en geting eller liknande. Inte dödlig alltså, bara smärtsamt. Den var iallafall tillräckligt stor (och god) för att hamna i fiskhinken.
Sedan fick jag en liten, liten rackare som måste vart född typ 3 dagar tidigare, även den fick kastas tillbaka. Thailändarna fick desto mer fisk och jag undrar lite halvt hur de lyckades när det på ytan såg ut som om jag och Lisa gjorde samma sak som dem. Vi lyckades mest få vårat bete uppätet (som bestod av bläckfisk) medan de iallafall fick ett 20-tal fiskar. Bara en större, vilket var en liten barracuda, sa de. Jag tyckte den såg stor nog ut dock och tänderna såg vassa ut. Den kanske var 1kg, men de har fångat en 9 kiloare en gång. Brrr....!
De sa dock att det inte var världens bästa fiskeväder den dagen, då "the water does not move enough", som de sa. Jag förstod aldrig riktigt vad, exakt, de menade med det, men jag litade på dem och deras nära på 20 år av fiskeerfarenhet.
Igår blev en lugn dag för oss. Det var även skönt molnigt så vi behövde inte bli allt för stekta av solen, som tur var. Vad gjorde vi? Inget särskilt, egentligen. En liten tripp till Thong Sala för att köpa lunch på gatumarknaden, sedan återvände vi till Two Rock och började leta lite snäckor för att testa att göra smycken. Vi satte oss i baren och där kom en av thailändarna och gav oss ett gäng UV-färger, så vi började glatt måla våra snäckor i diverse färger. Lisas blev ju utan tvekan långt mycket snyggare än mina, men hon har en konstnärlig talang, må jag säga.
Det var dock ett ganska kul och trevligt tidsfördriv. Sedan satt jag och skrev i min journal (fick ihop 8 sidor, ligger på totalt 117 nu, yeah!) och till slut kom en äldre herre som vi träffade förra gången vi var på Koh Phangan och satte sig med oss. En amerikan från San Fransisco som spenderat sina 2 sista månader här på ön, hyrandes ett stort hus som kostar en tredjedel av hyran vi betalar hemma i Sverige. Något orättvisst, må jag säga!
Efter det var det middagstime och vi stack till en "allt-du-kan-äta-BBQ" där man fick en grill framförsig på bordet och fritt fick gå och plocka diverse kött, nudlar, grönsaker osv. Köttet, fettet och grönsakerna gav en trevlig sak till buljongen och det hela blev till slut en väldigt god soppa. Mm... allt för 110bhat per person.
Idag tar vi det nog ganska lugnt, kanske tar en massage. Ikväll är det halfmoon party, vilket är en stor djungelfest med dunka dunka musik. Skall bli intressant att se. Innan dess lär vi sluta oss upp med ett par svenskar i träffade från resorten bredvid, och de två schweizarna som vi träffade först i Chiang Mai, sen i Laos och nu på Koh Phangan. Ett par roliga typer som säger att vi gärna får hälsa på och bo hos dem i Schweiz när vi alla är hemma i Europa. Hade vart trevligt. Monika och David bor ju i grannlandet, Österrike, så även dem kanske man kan säga hej till på hemmaplan.
Annars inte mycket nytt att rapportera. Vi diskuterar fortfarande hur vi ska göra med våra resterande dagar här i Thailand. Om vi ska stanna här eller ta en snabb tripp till västkusten och se Krabi, möjligtvis. Personligen tror jag att Koh Phangan är bättre än Krabi, men man vet ju aldrig :). Sverige börjar kännas närmare och närmare. Suck suck...
Ha det så bra!
Simon, ska tillbaka till Two Rock, väcka Lisa och äta frukost.
Kommentarer
Postat av: helene
Halfmoonparty, spännande. Hälften så mycket folk? Ni får gärna skriva och berätta mer. Förstår om ni börjar räkna dagarn fram till hemresedagen, det gäller att suga på karamellen så länge det varar.
Njut så mycket ni bara orkar.
Här hemma har våren kommit det är ganska ljust ute och fåglarna kvittrar för fullt. Så det är ialla fall rätt tid att komma hem till Sverige på.
Vi syns snart
Kramar till er båda
Mamma
Trackback
