Liten uppdatering från Koh Phangan.

Yes, så nu har vi varit här i 5 dagar och livet leker fortfarande. Dagarna består av en lunk, men samtidigt ett väldigt aktivt sådant. Små utflykter in till thong Sala (piren) för att få massage (Thaimassage är grymt och billigt!), handla byxor, linnen och lite andra firstaid grejer (för att hålla Lisas sår rent, som förresten ser mycket bättre ut), eller en utflykt till någon strand för att ligga och slappa, äta god mat, snorkla i havet och se koraller och fisk för att sedan återvända till våran Bungalow, som liggger precis vid stranden, och vagga sigsjälv långsamt fram och tillbaka i hängmattan med lekande små hundar nedanför och vågornas lugnande ljud som slår mot stranden med en god bok i handen.

Vill man ha mer shopping, mat och, framförallt, fest är det en taxitur ner till Haad Rin som gäller. Annars bor vi kvar på våran Bungalow och igår spenderade vi en väldigt trevlig dag i två schweizares sällskap, som vi reste ihop med från Chiang Mai och träffade regelbundet under våran resa i Laos.

Lugnet finns, partyt finns, naturen är vacker, havet är oftast bara några meter bort, färsk fisk är lätt att få tag på, thailändarna på våran resort tar verkligen väl hand om oss och bjuder in oss så gott de kan. Språk- och kulturbarriärer separerar oss dock något, men genuina försök att korsa dessa görs dagligen, från båda sidor. Intressant intressant!

Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte. Mentaliteten bland människor på sådana här ställen är genuin och kärleksfull och man får lära sig nya saker varje dag när man blir mer involverad i sin omgivning. En väldigt intressant, skön och givande break från att stressa från ett ställe till ett annant varannan dag, obekväma färdmedel, långa resor och lite sömn. Får säga att det har blivit som mitt andra hem. Folk kommer till och med och frågar mig om tips om hur mycket man skall betala för taxis, vart man kan handla, osv. Hände igår och det var ganska kul! :)

Så, längtar jag hem? Inte särskilt faktiskt. Det skall dock bli kul att komma hem och sedan fundera ut vad vi vill ha ut av livet, om det är mer resor, jobb eller studier som gäller. Att få träffa mina vänner, familj och kollegor är också något jag ser fram emot, men den svenska vardagen lockar inte nämnvärt får jag säga. Kanske jag ska bli nomad? Haha.

Under resans gång har vi även träffat många nya vänner och en hel del av dem kan jag tänka mig vi kommer se även efter resans slut. Många av dem bor ju i Europa, och att resa i Europa, jämnfört med Asien, borde vara en barnlek. Gratis boende i både Schweiz och Österrike, än så länge.

Något jag är övertygad om: Denna resan var värd varenda sekund, vartenda öre och jag tror den har givit både mig och Lisa en upplevelse vi kommer ta med oss och lära oss av i stora delar av vårat liv framöver. Om ni kan, åk iväg ni också. Ni kommer inte ångra er!

Vad väntar idag? Antagligen blir det en strand. Det är dock ganska molnigt, men det lite svalare klimatet passar mig alldeles utmärkt. Skönt som omväxling, må jag säga. Sen blir det nog till att läsa lite böcker - snart avslutat "1984", igen. Må vara min absoluta favoritbok. Läs den och fundera över den! -, låna Don´s gitarr (bungalowägaren) och spela lite, skriva lite i min journal, kanske shoppa, kanske få en massage (Ja!) eller kanske bara göra vad som helst annat som behagar oss att göra.

Finns det inget mer jag saknar från hemma då?

Jo, jag saknar, förutom er förståss, faktiskt att få se på film någon gång eller att få spela lite tv-spel. Visst, när man läser mycket så lär man sig ju massor, men även hjärndöda aktiviteter lockar mig nu faktiskt. Jag längtar även att få komma hem och sätta upp våra nya inredningsartiklar vi har köpt och liva upp lägenheten något. Kanske till och med måla om köket när jag kommer hem? Haha. Konstiga saker att sakna, kanske, men så är det iallafall. Mest av allt saknar jag nog att få komma ut och resa igen, dock. Tror Lisa känner samma.

Aja, nu ska jag börja avsluta detta.

Må väl alla där hemma, så syns vi om bara 2 veckor. 2 veckor... ingenting ju!

Simon.

Kommentarer
Postat av: Helene

Hej på er!

Skönt att höra att Lisas sår blir bättre och bättre. Jag är lite nyfiken på om ni fick någon fisk när ni var ute med familjen Tai?.

Sköt om er.

Kram till er båda.

mamma

2009-03-03 @ 23:39:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0